Hej bloggen, hejdå Brasilien!

En vanlig dag i Brasilien. Så åker vi till en av favelorna som vi jobbar i för att mötas av de glada och omtänksamma barnen. Nästan varje gång så dyker funderingen upp i huvudet, hur kan barnen var då positiva inför livet när de ständigt får möta motgångar och hemskheter som barnen i Sverige inte ens får se på tv. Men sedan kommer jag på det, personalen! Personalen som jobbar för dessa barna drivs av en stor kärlek till Gud, som sedan smittar av sig på all de de små men fantastiskt starka ungarna. Man skulle kunna beskriva personalen som Guds egna lilla superhjältar som är utrustad med en övermänsklig mängd kärlek. När man är på projektet så är det lätt att glömma problemen som som finns i området då det är som en fredad zon. Men sedan när vi tar våran promenad till bussen för att åka hem så påminns man om fattigdomen och problemen den medför. För att sedan komma hem till ett av de rikare områden i campinas där det enda tecknet på fattigdom, är de 3m höga murarna med taggtråd på, som ska hålla bort de kriminella. Sedan så kanske jag flyr undan min verklighet genom att åka till ett köpcentrum som ligger nära för att läsa och dricka en Kopp kaffe.

///
William Blaeser, några dagar till i Brasilien

Annonser