Kultur är ju lite klurigt ibland

Vem är jag i en ny kultur hur mycket vill jag anamma?! Och hur mycket fel kan jag göra innan stressen av att sticka ut, i all sin längtan efter att komma in i sammanhang, gör att jag tappar bort mig själv och förlora glädjen?!

Nu är jag ju här av fri vilja och i en vilja att lära mig av andra människor. Men trots det kan jag, vid de tillfällena när jag försöker lite extra för att vara som en paraguayaner (fjäska lite), känna att jag sticker ut som rött får i en vit fårflock.

En gång tänkte jag att jag skulle komma till kyrkan lite roligt paraguaysk så jag tog på mig en traditionel paraguaysk t-shirt, som ändå syns i vardagen om än inte mycket. Och hade med mig en tereré termos, det är nått man dricker jämt här som är väldigt gott och liknar te som är kallt, och en bibel på spanska. Och när jag kommer dit känner jag mig helt ute och cyklar. Självklart är det så att man inte dricker tereré på ungdomsgudstjänsten, det var första gången i kyrkan, och innan hade vi bara varit på ett läger med ungdomar där de drack tereré hela tiden även när de sjöng lovsång. Och ingen hade på sig traditionsenlig T-shirt, det hade jag visserligen räknat med, men den tillsammans med tererét och att jag hade en spansk bibel som jag inte förstår mycket av gjorde att jag fick en hel del stress i kroppen och bara ville sjunka genom golvet. Men man får ju lungt stå kvar och försöka härda ut. Att koncentrera sig på Gud och vad som görs och sägs blir ju fruktansvärt svårt. Fastän att det nog bara var jag som reagerade på att jag försökt för mycket. Detta är ju verkligen ingen stor grej men ett litet exempel på hur jobbigt det i stunden kan kännas när man är i en ny kultur.

Den upplevelsen plus en massa andra liknande och kanske främst det att det finns så mycket sociala koder som jag inte förstår tillsammans med ett språk som jag inte fattar mycket av gör tror jag att jag får en annan och större förståelse hur det kan vara att komma till oss i Sverige som flykting. Även om det såklart är på helt andra villkor och jag såklart inte har haft upplevelser liknade deras, så själva det att möta en ny kultur och hur det kan påverka en som person. Om jag tänker bort den trygghet jag har av att veta när jag kommer hem och att jag har kommit till ett specifikt sammanhang där jag inte behöver vara aktiv för att hitta saker att göra så som jobb, sociala aktivitet och vänner. Ja tar jag bort allt det kan jag känna att jag hade haft det betydligt jobbigare och den känslan jag hade två timmar under gudstjänsten skulle kunnat bli en mer eller mindre konstant känsla. Och under en sån känsla beter man sig inte som vanligt.

Så detta var ett litet smakprov på en av de delarna som kan vara lite jobbig när man möter en ny kultur. Och vad det kan göra med en efteråt, man kan lära sig en del om andra (få en anna förståelse för deras handlande för man själv har haft en liten smak på känslan) och mycket mer om hur man själv fungerar, förutom nått att skratta åt. För att svara på frågan i början så vet jag inte jag har ju varit där (eller ja den första typ men jag är ju inte här resten av livet så riktigt där är jag inte heller). Men utan den trygghet som jag har i min livssituation här så hade jag mycket väl kunnat tänka mig att jag kanske hade kunnat svara på dem.

/Michael Högberg

20140210-164617.jpg

Annonser