Språket är viktigt

På labbet så se dagarna olika ut. Ibland har man inte så mycket patienter men ibland så har man fullt med patienter. De är i olika åldrar. De kommer för olika tester som t.ex. hiv, HB ( Hemoglobin ), TB ( tuberkulos) , graviditetstest, Malaria test mm.

Featured image

Så här ser ett negativt malariatest ut. Om det är positivt är det två linjer.

En eftermiddag så kom en farbror. Han hade inte så mycket tänder. Han kom för malaria och för HB. Jag frågade hur han mådde på lamba; mulishani? Han svarade; panini. Panini betyder lite bra. Jag frågade vart han bor och vad han heter osv. Efter att jag var klar så sa jag till honom att jag är klar och han kan vänta ute.  Jag sa till honom chapwa och det betyder färdigt. Han förstod inte riktigt vad jag sa och han svarade tillbaka på lamba. Jag tänkte jag kanske uttalade fel och jag sa igen chapwa och han förstod fortfarande inte vad jag sa. Han svarade mig på lamba igen. Jag också kunde inte förstå honom. Jag tänkte försöka med engelska. I’m finish, you can go and sit on the bench and wait for the result. Han satt stil på stolen utan att röra sig och pratade med mig på lamba som jag inte förstår. Sen tänket jag försöka med kroppsspråk. Jag visade med mina händer att han kan gå ut och sätta sig på bänken och vänta på resultaten. Han rörde sig inte och pratade med mig på lamba som jag inte förstår. Jag blir tokig säger jag tillslut. Inte på honom alltså, jag blir tokig på grund av att vi inte kan förstå varandra. Sen gick jag och hämtade min kollega så att han kan prata med farbrorn.

Efter det så tänker jag på språket.  För att kunna förstå varandra så måste man prata samma språk för annars så kan man inte kommunicera med varandra.

Featured image

Utanför labbet. Folk väntar på att få komma in.

Featured image

Jag testar en patient för malaria.

/ Mapyu Zambia

Annonser