Växtvärk

Så vad har jag lärt mig på månaden jag spenderat här på Give a Child a Family?

Förutsättningar, kulturer, barnuppfostran och barnsyn skiljer sig åt. Att utgå från barnets/ens bästa kan därför se en aning olika ut beroende på hur dessa faktorer ser ut kring barnet/en. Jag kan inte säga att jag hunnit plocka ut det bästa från mina båda världarna ännu. Jag har inte på långa vägar hunnit fundera färdigt på vad som är bra och vad som behöver utvecklas på vardera håll.

Förhållningssätt jag haft i Sverige fungerar inte alltid här och det har verkligen varit en omställningens vecka för mig. Att jobba som pedagog på en skola eller förskola i Sverige är väldigt annorlunda i jämförelse med att vara volontär på ett GCF i Sydafrika. Jag har blivit tvungen att inse att min erfarenheter visserligen lärt mig en hel del men inte tillräckligt för att tackla alla utmaningar här. Allt jag tidigare lärt mig måste kopplas samman med de nya lärdomarna jag får här. Mitt förhållningssätt till barn måste anpassas till dessa barnen, deras kultur, deras behov och deras bakgrund. Det är på många sätt som att börja om från början. Jag har alltid tänkt och känt att jag har fallenhet för att jobba med barn men sen jag kom hit har jag brottats med hjälplöshet och frustration mer än en gång. Jag känner fortfarande att jag har fallenhet för att jobba med barn men min inställning till mina förmågor är nu aningens mer ödmjuk. Det är bara att konstatera att även om jag kan en del så har jag så otroligt mycket kvar att lära. 

Jag har insett att jag hade  en föreställning om att det här med barnomsorg det kan jag minsann så det kommer inte vara några problem för mig. Så min stolthet fick sig en liten törn, vilket var väldigt välbehövlig, och jag är otroligt glad för möjligheten att få växa med de nya utmaningarna jag möter här. Jag har börjat förstå att det är detta folk menar när de pratar om kulturanpassning. Att inte svälja allt man möter men inte heller ha inställningen att jag vet bäst. Det känns som en otrolig förmån att få jobba med och lära mig av personalen och barnen här på GCF. För att inte tala om alla härliga guldstunder jag får med barnen!

Morgonandakterna när jag får 20 min med ett barn i knät utan att samtidigt behöva hålla koll på resten av gänget. 

Ozonterapin då jag övervakar ett barn som ligger i ett bubbelbad som hjälper dem med syresättningen. 

Måltiderna då barnen på ett väldigt osvensktsätt med glädje äter vartenda riskorn på tallriken. 

Det är så viktigt att slipas mot andra människor även om det inte alltid är roligt. Det är en sådan välsignelse att få känna växtvärk inte i min kropp utan i min karaktär. 

Sofie Rundström, Margate Sydafrika 

Annonser