Lärare och extra-storebror

Nu äntligen har vi börjat jobba med Thai Lahu Foundation, och kontakten med svenskarna på regionkontoret har börjat blekna. På tre veckor har det sannerligen hänt mycket. De senaste två veckorna har vi planerat engelsklektioner som vi har hållit för den nationella personalen på TLF, så svenska är inte längre gångbart. Inte ens engelska räcker särskilt långt längre med alla människor, vilket har hjälpt oss att snabbt bygga på våra Thai-kunskaper! Att lära sig ett helt nytt språk och använda det varje dag är precis så kul som jag hoppades att det skulle vara!

Thailändsk mat och fika är galet sött, och matkulturen är som sådan att vi inte äter några mjölkprodukter om vi inte köper själva utan bara äter den maten som vi blir bjudna på. Lätt att jag kommer bli antingen laktosintolerant eller få diabetes. Nej, jag skojar bara, klart jag kan köpa yoghurt ibland och behärska mig med sockret, men jag har redan vant mig vid varmrättsfrukost och extra sött thailändskt iste. Ris och kyckling till frukost är fantastiskt. Jag tycker att det är genialiskt enkelt att äta samma sak till frukost, lunch och kvällsmat.

Som så många andra västerlänningar som hamnar utomlands, upplever också vi en stor gästvänlighet i Thailand. Vi försöker styra så att vi inte skall bli för bortskämda eller särbehandlade, men man kan ju antingen välja att tacka nej till allting, eller istället försöka lära sig någonting av deras sätt att dela med sig. En Thailändare skulle aldrig köpa en chipspåse eller en dricka utan att dela den med hela gruppen, och den inställningen försöker vi nu också ha tillsammans, så gott vi kan, även fast svensken flest gånger tar över och tänker ”Nej! Min Snickers.”…

Efter två veckor som engelsklärare på kontoret har jag till slut kommit ut till internatet/skolhemmet Praoh Hostel, två timmar utanför Chiang Mai och här skall jag då alltså stanna! Den här veckan var vi med på ett ungdomsläger på gården som hjälpledare. Hela Oktober månad har dock barnen som annars bor här ”höstlov” så dem träffar jag inte än på ett tag, men det längtar jag till! Till slutet av månaden kan jag jobba med de vuxna här. Jag får ha engelsklektioner med dem, vilket säkert blir lika kul som det har varit på kontoret.

Nästan alla som var med på ledarutbildnings-lägret. Väldigt blandade åldrar. Jag blev imponerad över hur tålmodigt de yngsta satt med på all tung undervisning!

Nästan alla som var med på ledarutbildnings-lägret. Väldigt blandade åldrar. Jag blev imponerad över hur tålmodigt de yngsta satt med på all tung undervisning!

Axel på flaket tillsammans med

Axel på flaket tillsammans med ”team yellow”. Jag var team orange, och Markus blev grön, tillsammans med totalt 30-35 ungdomar som delades upp under veckan. Denna bild är från sista dagen när vi åkte på utflykt till ett stort vattenfall där vi fick leka och ha undervisning. Totalt tre eller fyra bilar åkte med fulla flak.

Markus och jag förbereder en engelsklektion. Väldigt roligt, men ibland tar det lite tid, och då blir man trött.

Markus och jag förbereder en engelsklektion. Väldigt roligt, men ibland tar det lite tid, och då blir man trött.

Annonser