Vilankulo, du har lärt mig allt jag kan

Vi har lämnat Vilankulo och inleder nu en ny tid i Moçambiques huvudstad Maputo. Här ska vi bo de två månaderna som återstår av vår resa.

Jag och Marian har haft besök av nära och kära hemifrån Sverige, det har varit underbart att få visa alla platser och presentera våra vänner här för våra besökare. Det är häftigt hur man på något vis får se allt med oinvigda ögon på nytt när det kommer besökare. Något som har blivit vardag sedan länge för mig, kan de nyanlända tycka känns ovant. Som tex, att barnen i alla familjer är inkluderade i allt föräldrarna gör, de hjälper till i föräldrarnas arbete, som oftast består i någon sorts självhushållning. Det är så olikt Sverige där man lämnar barnen på förskolan på väg till jobbet. Här finns inga sorteringsstationer med bilder som berättar exakt i vilken container jag ska kasta min trasiga porslinsskål. Man eldar alla sopor, det som inte vill brinna gräver man helt enkelt ner i marken, så gör man i byarna.

 

IMG_1084

Denzel är med när de vuxna jobbar

IMG_0885

Marian hjälper Claudio skriva sitt namn på förskolan

IMG_1143

Examensdags för barnen 20 november

Jag saknar Vilankulo, människorna, barnen mer än någon annan. Vi har lekt, bakat och lärt varandra så mycket. Det hittills mest effektiva sättet för mig att lära mig portugisiska, har varit att helt enkelt hänga med barn och låta dem förklara och rätta mig när jag säger fel.

IMG_1881

Fotboll på stranden med barnen, man får passa på när det är lågvatten

IMG_1640

Lussekattbak med Oriash, Teppo och Vanilton när min mamma var på besök i Vilankulo

När man kommer till ett nytt land med en kultur vet man inte något om hur man ska bete sig, eller hur många meticais man ska betala för en mango på marknaden (det kostar två metacais, motsvarande 40 öre). Då är man tacksam över människor som hjälper en. Människor som bryr sig om en som en familjemedlem från första stund man träffas, fast man är en total främling. Den tacksamhet jag känner till min familj i Vilankulo vet inga gränser, det jag fått vara med om och lärt mig där har jag inte varit i närheten av i Sverige.

IMG_2332

Tack så mycket, jag kommer aldrig glömma er! Muito obrigada, eu nunca vous esquecerei!

/Alexandra, Moçambique

Annonser